Om projektet
Denna hemsida handlar om ett utvecklingsprojekt kring fornborgen Broborg. Projektet har två syften:
1. att bidra till det svenska kulturarvet genom ökad förståelse beträffande Broborgs tillblivelse och funktion, och
2. att bidra till att deponeringen av kärnavfall i USA blir säker, samt till att säkerheten ska kunna visas.
____Broborg ligger ca. en mil öster om Knivsta i Uppland. Kol-14-dateringar pekar på att det funnits mänsklig aktivitet i borgen under folkvandringstiden, men borgen har sannolikt varit övergiven under lång tid därefter. Den övervakar Storån, som var en del av en forntida vattenfarled som ledde från Östersjön och till det inre av Uppland. Borgen har således kunnat användas för att kontrollera handel och för att skydda mot fiender.
____Muren har ursprungligen bestått av en stenmur i tre delar samt antagligen också en palissad ovanför. Den övre delen av stenmuren, vilken är raserad, var en kallmur, som kan ha hållits samman med en timmerkonstruktion. De två nedre delarna, som utgjort ett slags fundament för den övre muren, finns kvar och är fortfarande relativt intakta. Den understa muren är en kallmur med stora stenar. Muren i mitten är märklig genom att den består av gnejsliknande stenar som fogats samman med smält stenmaterial. Där har den höga temperaturen under smältningen lett dels till att gråstenen skörbränts, d. v. s. försvagats, dels till att stenar bestående av bergarten amfibolit smält, expanderat till följd av viss gasutveckling, samt stelnat till ett glas med hög mekanisk styrka och sammanhållning. I tidigare undersökningar har detta tolkats som att förglasningen varit avsiktlig och haft som syfte att förstärka muren. Internationellt har dock frågan om orsak till och syfte med förglasning i murar i fornborgar diskuterats bland arkeologer i ca. 200 år, och det finns fortfarande olika uppfattningar.
____I Sverige planerar man att lägga det använda kärnbränslet i kompositkapslar med gjutstål på insidan och koppar på utsidan samt deponera dessa i särskilda hål på ca. 500 meters djup i kristallint berg. Mellan kapslarna och berget ska det finnas kompakterad bentonitlera med bl. a. mycket låg hydraulisk konduktivitet. Även om de olika delarna i detta system samverkar, så är det ändå kapslarna som ger det längsta och tillförlitligaste skyddet mot spridning av radionuklider.
____I andra länder har man olika lösningar, och i USA har en del av det använda kärnbränslet upparbetats så att man koncentrerat det långlivade radioaktiva avfallet till en uppslamning. Till denna sätter man glasbildande ämnen, varefter blandningen smälts till ett glas. Kemisk sammansättning har valts och processsen har utformats så att glaset får en mycket god beständighet gentemot korrosion/vittring. Extrapolationer pekar på att avgången av radionuklider från glasytan kommer att bli mycket låg även efter tusentals år.
____Det är emellertid viktigt att också stämma av mot verkligheten, d. v. s. det långa tidsperspektivet, och därför har man sedan decennier studerat analogier, nämligen naturliga glas och antika glas i bruksföremål. Hur detta ska göras är emellertid inte trivialt. Naturliga glas ska vara tillräckligt beständiga för att finnas kvar, men heller inte alltför beständiga och därmed ofta så gamla att man inte vet så mycket om den miljö de upplevt. De antropogena glas som studerats hittills, d. v. s. glas från bruksföremål, är mera lättvittrade än kärnavfallsglas.
____Fornborgsglaset i Broborg liknar kärnavfallsglaset och det går också att bestämma hur gammalt det är samt vilken miljö det varit utsatt för. Det utgör därför en värdefull ny antropogen analog. Sedan ett par år tillbaka pågår därför undersökningar av sådant glas i ett internationellt samarbete mellan USA och Sverige. Arbetet har bl. a. innefattat en utgrävning i oktober år 2017, varvid en mängd jungfruliga prover kunde tas. Dessa undersöks nu med ett antal avancerade metoder. |
Finansiär, projektledning, utförare och tillsynsmyndighet
Arbetet finansieras av United States Department of Energy (US DOE), Office of River Protection (ORP), och leds av Pacific Northwest National Laboratory (PNNL). Arbetet utförs huvudsakligen av följande organisationer. I Sverige: Arkeologerna i Uppsala, Geoarkeologiskt Laboratorium, en del av Statens Historiska Museer, och Luleå Tekniska Universitet (LTU) / Tekedo AB. I USA: US DOE ORP, PNNL, United States National Institute of Standards and Technology (NIST), Washington State University (WSU) och Museum Conservation Institute (MCI), a part of the Smithsonian Institution. Tillståndsgivare och tillika tillsynsmyndighet för utgrävningen är Länsstyrelsen i Uppsala Län. |
